En ledare – a 52
En pedagogisk klippa, tycker du att det låter tråkigt? I så fall har du en ensidig bild av ordet pedagogisk. Det kan nämligen betyda massor av saker, men ofta sätter man samman det med lärare, kunskap och skola, men det kan även betyda att man är duktig och skicklig på att ta människor, på att finna en människas innersta känslor – lyssna, lösa problem, ta saker och folk behov i beräkningar samt framförallt värna om folks personliga integritet. Ingenting du vill skall komma vidare, gör det. Ingenting!
Denna människa kan och har burit en skola på sina axlar och ridit ut dess stormar, ändå är hon chefen som glömde gå chefskursen, hon är nämligen på golvet och inte bara på ett kontor, förglömandes hur det var att arbeta på golvet.
Hon är också en nära vän, en sådan jag själviskt nog behöver, den som envetet ringer tills jag svarar och den som förklarar saker, ibland även hjälper mig att tolka saker, saker jagg annars inte skulle ha förstått. Hon är den man kan gå ut med, som ändå ser dig oavsett antalet människor du är ute med. Hon lägger märke till saker, och kan konsten att se alla. Men … hon har också en gräns och jag har genom åren verkligen lärt mig hur viktigt det faktiskt är. Gränsen att kunna stoppa i rätt tid. Den blir viktigare ju äldre man blir… jag vet det nu. Och jag vet det via andras misstag som vi talat om och som jag lärt mig av.
Men jag kan hylla henne i evighet, hon är också en människa som;
“…is living the life – told by an idiot…”
Hennes senaste månader har varit ett helvete, det har inneburit att hon behöver vännen hon oftast är. Hon har behövt mig som vän, någon som stöttar henne. Jag vill säga att jag har gjort mitt bästa och fortfarande lär mig.
Jag tänker inte berätta om hennes prövningar, om hennes helvete. Det vore att missbruka hennes integritet. Jag kan dock tolka, rätt eller fel.. jag tolkar det som en hedran att få veta vissa saker före andra. Det tyder någonstans för mig på att jag har en speciell plats hos henne. Eller så betyder det inte det.
Jag har varit rädd att skriva detta, många av de jag har kvar är antingen hyllningar … eller det motsatta… jag är rädd att missa något viktigt, någon egenskap något jag borde skrivit, eller att jag skriver något som gör henne ledsen eller upprörd. Det vore faktiskt förödande.
