Ingen du sätter dig på – e28
”Modig vågar sticka ut, men rädd blir som de andra”
”Jag är den jag är, och inte den jag brukade vara. En del ändrade mig till bleka kopior av dem. Det gjorde ont och var svårt att reparera, men nu är jag mig, och ingen annans bleka kopia”
Ärligt talat, så vet jag inte så mycket om henne! Hon är från göteborg, och hon skrämde skiten ur s30-1 och många av de andra. Inte för att hon på något sätt var elak. Tvärtom, så stod hon upp för de som behövde och var inte rädd att säga ifrån.
Jag vet att hon är en de snyggaste människorna i min krets här, jag vet att hon inte dömer. Jag vet att hon har ett gäng med vänner som är där för varandra. Jag vet också att jag för många är sedan inte klarade av att för många år sedan gå med henne ut och festa. Varför? För att jag insåg att jag var omgiven av vackra människor som kallade mig söt, som hade hört talats om mig för att e28 berättat om mig.
De var rara, snälla och trevliga. De var dessutom helt ovanför min nivå, låter förresten också dumt på svenska, så låt oss ta det på engelska
“They were to high above me”
Förstår ni? Jag blev livrädd, ett gäng med människor med öppna armar som bara var redo att lita på e28:s ord om hur jag var. Inget krångel, ingenting. Bara välkomnande. Jag sprang så snabbt jag kunde, jag fixade inte det! Inte så snabbt… inte att människor faktiskt tyckte om mig innan jag hunnit se vilka de var. Visst låter det konstigt, men det är helt logiskt i mig. För snälla människor som inte har några dolda motiv… finns de?
Så jag sprang. Sprang och glömde helt min snusdosa, min plånbok och busskort. Jag satt på Nils Ericsson terminalen i Göteborg och stirrade rakt fram. Hur skulle jag lösa detta? Jag kunde knappt hitta tillbaka. Då hände det… en kille som hela kvällen haft sina ögon på e28 kom gående med mina saker. e28 hade skickat honom… för att se att jag klarade mig och för att ge mig mina saker.
e28 och jag gick aldrig mera ut efter det och jag förstår henne. Jag förstår även mig själv nu, jag var inte van vid eller ens medveten om att det fanns människor så som de jag mötte med e28. Inget dömande, och genuint intresserade av mig… mig? jag? vad?
e28 kommer att få läsa detta, hon behöver nog det, för jag har aldrig gett henne en förklaring på vad som hände den där kvällen. Är inte säker på om jag ställde till det, förstörde på något vis, i så fall … förlåt.
Nästa gång vi sågs hade jag flyttat till Stockholm, eller till i närheten av Stockholm där jag bor. Jag bodde i en lägenhet med två eller tre inneboende. Jag hade en boendes i sovrummet, jag bodde i vardagsrummet… sedan hade jag en kille boendes i klädkammaren. En jag kommer berätta om senare. Han var förresten ytterligare en sådan som såg till att jag kände viss normalitet i kaoset kallat liv. e28 frågade om hon och hennes vänner fick bo hos mig, de var på roadtripp. Det var så roligt att ha dem där… jag hade ju ioförsig något att visa, men jag hade också ett liv. Kunde inte följa med dem ut, den kväll då de gick ut… men det var ändå roligt att de kom. Kanske säger jag att e28 alltid är välkommen här. Hon blev lite av min idol. Tuff och snäll samtidigt… så som jag försökt vara i yrkeslivet och lyckats bra. Har dock inte lyckats i livet som sig självt ännu. Det är en bit kvar.
Men för alla er som undrar över e28, så träffades vi i England, och hon var en av få som kunde platta till de där två jag talade om förut. De där två killarna som fick de flesta att plötsligt få fördomar om Stockholm, hon plattade till dem via att vara rak och bara det… att de utmanandes (vilket de troligtvis inte var vana vid.. speciellt inte av en tjej), fick gruppen att bli lite mer jämn. Även om det var svårt att nå statusen de båda Stockholmskillarna hade, så tror jag inte att e28 kände av det… hade hon gjort det så hade hon sagt det.
Det var längesedan vi sågs, men jag minns mycket kring henne. Hon gjorde mig modig, gav mig självförtroendet att bli en egen person och ingens blek kopia. Jag har mer att tacka henne för än man kan tro. Vi sågs varje dag i England, vi umgicks inte jättemycket. Men vi talades vid efteråt, och sågs några gånger. Jag kan bara säga att jag hoppas att hon aldrig sig.
Tack för insikten att jag är en egen person och inte skall sträva efter att bli en kopia.
