Den första förälskelsen k11 och s6 (3)
Det fanns många på den här listan som betyder så mycket, och som har lärt mig allt om mig och mina personligheter, men de finns egentligen bara en enda av denna. Första kärleken.
Det skedde mitt i cirkusen med m7, m8 och s6, någon gång kanske i fyran eller i femman. Jag kommer fortfarande ihåg hur jag kände, hur varm jag blev i kroppen… hur jag ville berätta för alla. Jag berättade för s6, och hon hade viss ”tillgång till honom”, k11.
Jag hade ingen aning om vad en förälskelse var. Jag kom ifrån ett hem, en släkt där man dolde kärlek. Man kramades sällan och pussades ännu mera sällan. Inte alla så klart, inte hela släkten, bara den delen jag bodde och spenderade tid med.
I den här åldern handlade det dessutom inte om liv och död.. eller om framtida makar. Det trodde man inte då. Det var folk överallt som blev ihop med andra som sedan gjorde slut, och inget verkade allvarligt. Men jag kom aldrig längre än att vi på något sätt blev bekanta eftersom s6 hade en sin länk till honom. Eller nej.. inte bekant! Detta var en by, vi hälsade på varandra och vi kunde någon gång befinna oss i samma utrymme…. som matkön.
En gång tog han en sådan där plastpeng från skolan och lade den i de där maskinerna där man antingen kunde få ett tuggummi eller någon form av leksak i en rund plastboll. Han sade;
“Kolla här!”
och vred runt. Det fungerade och en plastboll kom ut och jag fick den! Detta har han glömt nu, men jag minns att kinderna blev varma (och troligen röda) av detta! Men det var så nära jag kom. Jag vet inte om s6 berättade för honom, men det har ingen större betydelse, oavsett detta så kom bi aldrig att bli ihop.
Jag kommer inte riktigt ihåg om jag tänkte på ifall han hade “chans” på någon. Han var ett år äldre, men bodde och så vitt jag vet så bor kvar i byn.
Vid den här tiden hade det utvecklats ett mönster med mig. Jag klarade inte av situationer där det var meningen att man skulle ha roligt eftersom jag inte hade en aning om ifall jag tyckte det var roligt. Ett exempel var discon… hade jag roligt på dem?
Jag minns att jag en gång fick följa med en mamma hem eftersom jag inte mådde bra. Det var ju de där med “körtlarna i magen” ni vet. På discon var det meningen att det skulle vara roligt, vare sig man var de som annordnade dem eller ifall man var de som anordnade dem eller den som var där som gäst. De handlade om ansvar. Det handlade för tjejer om att klä upp sig, och kanske ha pyttelite läppglans på (detta var 1990-talet som sagt).
Vad tyckte jag? hade jag en dröm om att k11 skulle märka mig? Självklart. Trodde jag att han skulle det? Nej. Jag trodde faktiskt ingenting, jag kände ingenting, ingenting förutom att jag inte riktigt var där. Jag stod ofta i ett hörn och såg folk ha danstävlingar och såg dem dansa med varann. Jag kanske stod i kiosken och köpte godis då och då… men inte så ofta. Jag var ju så grymt dålig på matte.
k11 var den första förälskelsen som sagt, discona i mellanstadiet var min första träning till att se människor i en och samma miljö, med samma syfte… att ha roligt! Jag visste inte hur… bara att man tydligen skulle ha det… hur det nu var! Den första förälskelsen är speciell… så även för mig. Jag är faktiskt inte helt säker på att jag skulle neka honom idag.
